Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur lÀrare reflekterar över sin kunskapssyn i miljöundervisningen och hur deras kunskapssyn pÄverkar undervisningen i klassrummet. I mina undersökningar har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer dÀr lÀrarnas kunskapssyn gestaltas samt observationer för att undersöka hur lÀrarnas kunskapssyn praktiseras i klassrummet. Av de framkomna resultaten kan man se att de observerade lÀrarna framförallt jobbar med sin miljöundervisning utifrÄn en normerande kunskapssyn som ofta utgÄr frÄn lÀromedelsstyrda arbetsmetoder som i sin tur applicerar vÀrderande Äsikter pÄ eleverna. I mina slutsatser kommer jag bland annat fram till att geografiutbildade lÀrare behövs för att erbjuda eleverna en handlingsberedande kunskapssyn om hÄllbar utveckling..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskapssyn lÀrare vill ska rÄda i skolan. Arbetet behandlar Àven frÄgor sÄ som vilken dagens rÄdande kunskapssyn Àr och hur lÀrare ser pÄ Alliansens förslag av förÀndringar i skollagen. Bland annat snÀvare kunskapsmÄl och tidigare betyg.För att nÄ syftet valde vi att genomföra semistrukturerade intervjuer. Sju verksamma lÀrare i grundskolan och gymnasieskolor medverkade.Resultatet visar att tack vare kunskapsmÄlens vidd kan lÀrare idag praktisera den kunskapssyn de anser Àr den bÀsta. Dock saknar lÀrare klarhet i dagens kunskapsmÄl om vad eleverna bör uppnÄ för att fÄ ett visst betyg.

Vi har valt att skriva om lÀrares syn pÄ samtal i klassrummet, och hur samtalet kan anvÀndas som en metod i undervisningen. Vi tar Àven upp varför lÀrarna anvÀnder sig av samtal eller varför de inte gör det. Genom vÄra intervjuer försöker vi tolka vilken kunskapssyn de olika lÀrarna har och varför de vÀljer att bedriva sin undervisning sÄ som de gör. Vi har tagit del av olika teorier kring samtalsmetodik och anvÀnder oss av dem nÀr vi analyserar resultaten vi fÄtt fram genom vÄra intervjuer. Det vi kan se Àr att lÀrarna vi har intervjuat har en varierande syn pÄ samtal vilket pÄverkas av faktorer som tid, gruppsammansÀttningar och kunskapssyn.

Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat LÀroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen hÄller sÄ anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrÄn den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger pÄ. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap Àr relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa Àr kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism.

?Titta vad jag kan!?: En undersökning över samband mellan barnsyn, kunskapssyn och synliggörande av barns lÀroprocesser genom pedagogisk dokumentation i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola..

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för en kunskapssyn dÀr praktisk och teoretisk kunskap integreras i undervisningen. I studien anvÀndes metoden intervju, dÀr nio lÀrare som arbetar i Är 1, Är 3 och Är 6 medverkade. I försök att nÄ syftet valde vi att utgÄ frÄn en tankekarta dÀr lÀrarna berÀttade om sina metoder, sin syn pÄ kunskap, förvÀntningar de kÀnner och vilka drömmar/visioner de har. Resultatet visar att det finns möjligheter i form av positiva lÀrare som vill utvecklas och hitta en vÀg till integration. Hindren som uppkommit kan delas in i tvÄ perspektiv.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur den enskilde lÀrarens kunskapssyn kan komma till uttryck i bedömningspraktiken, och hur detta kan pÄverka likvÀrdigheten i bedömning och betygsÀttning. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit de lÀrandeteorier som speglat den svenska skolan de senaste hundra Ären; behaviorismen, kognitivismen, pragmatismen och det sociokulturella perspektivet samt teorier om provkonstruktion. TillvÀgagÄngssÀttet för studien var tvÄ olika metoder, dels en kvalitativ textanalys av prov och dels kvalitativa intervjuer av lÀrarna som delgett sina prov för analys. Studien avgrÀnsades till tre yrkesverksamma lÀrare i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet av studien kom att visa att lÀrarna i studien till viss del talar om kunskap pÄ ett sÀtt, men praktiskt i handling inte testar av samma kunskap.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Denna kandidatuppsats handlar om e-learning. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vilken kunskapssyn som e-learningproducenterna ger uttryck för.Undersökningen avgrÀnsades till fyra organisationer i Sverige som skapar e- learningutbildningar, vilka alltsÄ kallas för e-learningproducenter i uppsatsen. FrÄgestÀllningen löd: Vilken kunskapssyn framtrÀder hos organisationerna som deltagit i undersökningen?Syftet uppfylldes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt dokumentanalys.DÀrefter, med verktyget diskursanalys och med grund i teorier kring omrÄdet, analyserades resultatet av undersökningen.Framför allt framtrÀdde tendenser kring social och konstruktivistisk syn pÄ lÀrande hos e-learningproducenterna. Dock kunde inte en enhetlig kunskapssyn för alla fyra e-learningproducenter urskiljas.De mest intressanta diskurserna var kunskap som mÀtbart, att kunderna inte köper pedagogik, respondenternas reflektioner kring kommunikation och interaktion samt problematisering kring teknikens begrÀnsningar..

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka om progressivismen, en reformpedagogik utvecklad ifrÄn John Deweys pedagogiska tankar, ligger som grund för den kunskapssyn som genomsyrar dagens svenska lÀroplan, Lpo 94. Jag har ocksÄ undersökt huruvida det Àr samma kunskapssyn som kursplanen i svenskÀmnet och ett antal lokala arbetsplaner i svenskÀmnet i Lunds kommun grundas pÄ. Jag har anvÀnt textanalys som kvalitativ metod dÀr nÀrlÀsning varit en del och en annan del varit att undersöka hur texterna kan tolkas i en omgivande verklighet. Mitt undersökningsmaterial har varit Lpo 94, kursplanen i svenska samt fyra lokala arbetsplaner i svenska pÄ grundskolor i Lunds kommun. I uppsatsen framkommer att förarbetet, Skola för bildning Àr den text som anger vilken kunskapssyn som ligger som grund för lÀroplanstexten och att det Àr en kombination av konstruktivismen, progressivismen och Vygotskijs sociokulturella teori. Samma kunskapssyn Äterfinns i kursplanen men varken i lÀroplan eller kursplan stÄr denna uttalad utan mÄste tolkas av lÀsaren. I de lokala arbetsplanerna har det inte gÄtt att tolka nÄgon enhetlig definition utan kunskapsdiskussionerna har varit mycket torftiga. Uppsatsens slutsats Àr det behövs betydligt mer utbildande insatser bÄde till skolledare och till lÀrare för att samma kunskapssyn ska rÄda i styrdokumenten och ute i de lokala skolorna..

Skolan har tvÄ uppdrag, ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag. Vi har i vÄr utbildning till samhÀllskunskapslÀrare blivit medvetna om att samhÀllskunskapen har ett sÀrskilt ansvar för att fostra demokratiska medborgare. Detta föranledde oss att undersöka prov i samhÀllskunskap dÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning inte kunnat se att proven haft de intentionerna. Huvudsyftet med vÄr studie Àr att, ur ett demokratiperspektiv, undersöka vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i samhÀllskunskapsprov. Metoden fördetta Àr en syftesrelaterad textanalys dÀr vi tolkar den kunskapssyn som proven ger uttryck för och ser till de konsekvenser denna kunskapssyn möjligen fÄr för en elevs demokratiska utveckling.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kunskapsprov överensstÀmmer med de övergripande styrdokumenten och vilken kunskapssyn testerna förmedlar.Mina tvÄ frÄgor som jag hade för avsikt att fÄ besvarade var dessa.? Hur överensstÀmmer de kunskapsprov som genomförs i ett yrkesförberedande program med intentionerna i lÀroplan och programmÄl?? Vilken kunskapssyn förmedlar testerna?Jag har sammanlagt undersökt 16 olika prov i olika examinationsformer, som skriftliga prov, prov i projektform, praktiska prov och övriga prov.Jag har analyserat testerna utifrÄn begrepp ur lÀroplan och kunskapssyn. Dessa Àr: kreativitet, integrerat, kommunikativt arbetssÀtt, fakta/memorerande, samarbete, reflektion, autentiska svar, elevaktiva arbetssÀtt, utrustning, estetisk, etik, tillgÄng till lÀromedel, bedömning av process/produkt, bedömning utifrÄn vem som gör bedömningen. Jag har efter analysen funnit att alla begrepp förekommer nÄgon gÄng, men ingen provform Àr heltÀckande för samtliga begrepp.De skriftliga proven som mÀter fakta och memorerande kan klart hÀnföras till behaviorismen och förmedlingspedagogiken.I de övriga proven finns inslag av socialkonstruktivistiskt lÀrande, progressiv pedagogik och en del av Piagets teorier om lÀrande..

Vi ville undersöka hur lÀrarna pÄ högstadiet ser kunskap och vad de bedömer. Vi ville Àven ta reda pÄ nÀr lÀrarna bedömer sina elever samt granska deras tillvÀgagÄngssÀtt. Vi anvÀnde oss utav kvalitativa intervjuer som spelades in pÄ ljudband. Sex intervjuer stÄr som underlag till resultatet. Intervjuerna hölls inom skolans lokaler och pÄgick under en veckas tid.

Denna studies syfte Àr att undersöka och beskriva vilken kunskapssyn som finns hos lÀrare i naturvetenskap, pÄ högskolan, och hur denna överensstÀmmer med hur lÀrarna undervisar och bedömer studenternas kunskaper. Undersökningsgruppen som slumpmÀssigt valdes ut för studien bestod av lÀrare i naturvetenskapliga Àmnen pÄ Teknik och samhÀlle, Malmö högskola, och de undersökningsmetoder som anvÀndes var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Tolknings- och analysförfarande valdes i enlighet med Kvales (1997) "ad hoc"-metod. Materialet analyserades först för att definiera lÀrarnas huvudsakliga kunskapssyner, dÀrefter för att besvara delfrÄgorna om pÄverkan och perspektivintegrering. Till sist gjordes jÀmförelser mellan observationer och intervjuer.Analysen av observationerna och intervjuerna visar pÄ att tre av lÀrarna i studien har en processinriktad kunskapssyn och tvÄ har en konstruktivistisk inriktad kunskapssyn.